Alla levande organismer består av celler.
Det biologiska arvet finns lagrat i cellkärnornas kromosomer. Varje kromosom består av en jättemolekyl av DNA (Deoxyribo Nucleic Acid), som är den kemiska beteckningen på arvsmassan.

I kromosomens DNA finns tusentals gener eller arvsanlag. Generna fungerar som en instruktionsbok för cellernas liv och är bärare av egenskaper, den genetiska koden.

Varje gen kan uppträda i två eller flera olika varianter. Dessa kallas alleler och kan t.ex. innehålla information om pälsfärg.

Att känna till arvsgången och med hjälp av DNA kunna ta reda på vem som är anlagsbärare är värdefullt för uppfödare.

Anlag ärvs från föräldrar till avkomma. Enklast och mest förutsägbart är enkel recessiv nedärvning, antingen är hunden brun, eller så är den svart, det finns inte hundar som är lite bruna eller nästan svarta. Dessa egenskaper styrs alltid av ett enda genpar eller alleler.

Denna ärftlighet kallas recessiv > för att den alltid viker sig för en dominant allel.  Har hunden en brun allel från far och en svart från mor, så måste hunden bli svart därför att svart färg är dominant. Den bruna allelen är vikande, recessiv. Ska hunden kunna bli brun så betyder det att anlaget för brun färg måste komma från både mor och far.

För dessa kvalitativa egenskaper är det ”lätt” att göra ett gentest och det är relativt lätt att avla bort anlag som inte är önskvärt. En gentest ger tre utfall, belastad (två alleler) bärare (en av två alleler är ”drabbad”) eller fri (ingen ”drabbad” allel). En bärare är alltid ”osynlig” utan ett gentest.

De kvalitativa egenskaperna är individens genotyp. Genotypen berättar vilka anlag hunden nedärvt från sina föräldrar. Hundar med samma synliga egenskap (svarta) kan ha olika genotyp, t.ex. ett brunt och ett svart anlag.

De kvantitativa egenskaperna är individens fenotyp. Med fenotyp menas de observerbara egenskaperna hos en organism, t.ex. ett visst djurs beteende. Fenotypen bestäms av ett samspel mellan genotypen, individens genetiska uppsättning och miljöfaktorer. 

Kvantitativa egenskaper nedärvs med många gener som samverkar, för t.ex. tillväxt, kullstorlek, motstånd mot sjukdomar. Här finns också en miljöpåverkan. Exempel på kvantitativa egenskaper är t.ex. hur fort en hund springer.

För att påverka kvantitativa egenskaper kan ett skattat avelsvärde vara en framgångsrik väg, där man förutom individen själv även tar hänsyn till syskon och avkomma för att försöka ”tvätta bort” miljön ur det fenotypiska resultatet. Inga gentester kan utformas för att kunna sortera ut de bästa avelsdjuren.

SKK Ordlista Avel och genetik 

SKK Allt du vill veta om genetik